passar lilla söta ninni, hon är ju underbar men har väldigt svårt att "klara" sig själv, hon följer efter mig överallt och när hon  ska ha stenkoll på mig kan hon inte slappna av och blir stressad.
Men vi har tränat korta stunder på att hon ska kunna vara en bit ifrån mig, tex ska hon ligga i en bädd bredvid soffan i vardagsrummet och hon ska fortfarande sitta/ligga kvar där om jag ska in i köket eller på toaletten tex.
i början kunde hon ha somnat så gott men så fort jag rörde på mig var hon snabbare än blixten vid mina fötter. efter nu 2 dagar tittar hon bara upp och tittar på mig, när hon inte ser mig längre, piper hon, men hon sitter kvar, så duktig, detta har jag gått tillväga med att belöna fram! varje gång jag visat henne till bädden har hon fått en foderbit eller godisbit och sen har jag sagt stanna kvar där,duktig tjej och en mysig klapp.
på nätterna springer hon och palle omkring på mig i sängen så jag kan inte ha dom där så då har jag satt kompostgaller precis vid dörren in till sovrummet och lagt mysiga bäddar precis intill så dom fortfarande kan se oss och vara nära oss. Det tog ca 2 timmar innan ninni slutade gnälla för att hon ville komma in,och det var inte roligt för våra stackars öron, stackars fabian som inte var beredd på detta! men vi kunde inte säga något till henne för hon uppfattar det direkt som uppmärksamhet och då skulle hon nog aldrig sluta att gnälla.
Så jätteduktigt av henne tycker jag för jag trodde hon skulle hålla på hela natten. natten till idag var hon oxå jätteduktig, ca 2 timmar igen men tålamod tålamod så är jag helt säker på att detta kommer minska i tiden och hon kommer känna att det lönar sig inte att gnälla och att det är helt ok att sova i den gosiga bädden och ha snygga palle bredvid sig;)
vi har lite annat att jobba med oxå med henne men det tar vi tag i sakta men säkert. målet är att få henne till en lugnare och tryggare liten prasky kusavik(eller hur det nu stavas haha).
nu måste jag ge vovvarna käk!
ha d gott:)